Nelliesmamma

Senaste inläggen

Av nelliesmamma - 5 januari 2017 20:13


Jag blir så vansinnigt full i skratt när jag läser mina minnen på fejjan.

De innehåller ALLTID nånting om att jag ska ÄTA MAT och att på något vis TRÄNA.

Sedan jag slutade med handbollen har det varit tufft att hålla i träningen, inget snack om saken.

Det var en period precis innan jag träffade Jocke som VERKLIGEN höll måttet för vad jag kallar träning. Det var riktigt tuffa pass, det var varierad träning med X-trainer, kettlebells, zumba, skivstång, MAQ. Allt flöt på för jag var intheflow. Beroendet var på topp, precis vad som krävs för att jag ska hålla träningen uppe. Att "tvinga" mig till träning funkar ju inte.

Vad hindrar mig??

Ja, herregud vad hindrar mig?

Jag vet inte! Förutom latmasken då. Hahaha.

Jag har provat "tvingatrettiominuteromdagen"
Jag har provat "tvingasextiominuteromdagen"
Jag har provat "omdugördettasåkandusedanfådetta"

Men jag kommer ej över tröskeln.

Tröskeln känns oöverstiglig och jag vet ärligt inte hur jag ska göra.

"Mitt bästa jag" projektet som jag gick igenom mellan aug-julafton ledde till mycket bra resultat. Nya arbetstider och att äta två gånger om dagen. DET håller jag nästan varje dag och det känns jätteskönt. Men träningen?

Det är UNDERBART när jag är igång, men att komma in i flowet. Hjälp?

Varför jag vill träna?

Jag har fyra hästar och ett hus som ska skötas. Att rulla in en 400-kilos ensilagebal är ingen lätt sak. Skotta snö, bära vatten, you name it, jag får ont om jag inte tränar.

Bara gör det Helen. Bara gör det. Bara GÖR det!

:):):):)

Av nelliesmamma - 26 december 2016 18:02


Ja, jag hade inte tackat nej till en dag i solen.

Just idag, annandag jul anordnas en mycket trevlig ritt här i skogarna. Julritt, det kan vara upp mot 20 hästar.. det är mäktigt att ingå i en sådan kortege.

Jag hade ställt klockan, jag var uppe i god tid, men till mitt stora förtret vräkte regnet ner.

Mitt motto: Jag rider inte i regn, SÅ kul är det inte!!

Så jag kröp ner i sängen igen, besviken över den uteblivna långritten.

Eftersom Mats kom och hämtade Nellie idag höll jag bra span på vädrets utveckling, för att rida, det ville jag absolut. Och om Nellie är hos pappa så kan Atlas och jag sticka ut på galopprunda! DET var länge sen! Så när solen lyste som vackrast gick jag ut för att sadla upp.

Idag körde vi låååånga travsträckor med öka/korta där han fick så lång tygel som helst, bara ryggen var uppe. Han tyckte om det precis lika mycket som jag själv. Gissa vad? När vi kom så långt upp i skogen så att det blev dags för galopp, DÅ kom inte bara regnet, utan HAGEL och inte bara hagel utan STORM. Det blåste så manen FLÖÖÖG på Atlas och det var sånt oväsen att jag knappt hörde vad jag sa till min duktiga lille häst.

Jag skrev av rida inte är SÅ roligt att jag gärna gör det i regnet?

Jag GAPSKRATTADE av lycka över hans fattningar. Om nån hade sett eller hört mig så hade de säkert sett till att jag blev inlåst? En dåre som asflabbande och tjoande MITT i hagelstormen kommer och rider i full galopp?

Jo, jag missade en härlig tur i skogen med trevligt sällskap, men det blev ett UNDERBART träningspass på egen hand. Och jag hittade en NY STIG! Den ska vi utforska mer när jag har sällskap. Idag hade jag ingen lust att rida vilse. Ensam, utan telefon....

:):):)

Av nelliesmamma - 22 december 2016 21:01


Vilka framgångar?

Jo, tex så är jag jobbledig den här veckan och jag har inte ägnat sammanlag 60 minuter på jobb på hela veckan. Och jag planerar att hålla mig på den nivån resten av ledigheten. "Mitt-bästa-jag-projekt" har löpt väl ut på alla punkter utom TRÄNING. Jag KAN INTE hitta tillbaka till träningen med promenader och tramsträning. Målet var att hitta träning i vardagen, men jag har MISSLYCKATS MONUMENTALT.

Varje dag tänker jag att jag kan göra detta; detta; detta och detta. Men jag kommer inte till skott. Jag vill ha spyträning men jag har inte kropp/styrka till det. Så då skiter jag i det istället. Slug hjärna det där... Jag får nog starta ett nytt tremånaderssprogram med bara en punkt: hitta tillbaka till träning som passar i mitt liv idag.

Idag bad Nellie återigen om att vi skulle ut med Bella. (Alltså hon ville rida). Idag var jag mer förberedd så jag föreslog att vi skulle rida tillsammans. På med STORA pannlampan och sen red vi ut på timmesrundan i nattsvartet. Hihihiiiii, tre bilar mötte vi och de var nog lika förvånade alla tre - över vad det var för EKIPAGE som de mötte ute på vägen. Jag till häst med ett tandemgrimskaft och knattarna som handhästar vav den ena shettisen med ett barn på.

Efter ridturen var det dags för kronan på verket. Flickas träningspass på ridbanan, det var ett tag sen så jag hade en tydlig plan. Skritt trav och galopp på minsta möjliga hjälp. lyfta alla fyra fötter själv, alltså HON skulle lyfta, hon skulle inte låta MIG lyfta sen var det kunskapsstegringen. Hon skulle ta alla gångarter med TRÄNS på sig.

Jag dööör över denna häst. Hon hade så mycket huvudbry över tränset men hon gjorde alla gångarter -nästan felfritt ändå!!

Träningspasset blev kanske en kvart/tjugo minuter.

Jo, nu ska sadeln fram. Innan julhelgen är över kommer bildbevis! Sadel ska på men inte spännas. :S

Och MINI!!!

Mini sov ute i natt, han kom in och åt. Sen gick han ut - och in igen. Jag känner mig LUGN över katten nu! Han "jagar" oss inne och vill bli kelad. :):):)

:):):)

Av nelliesmamma - 10 december 2016 20:41


 


Min granne har bjudit in många gossar och tjejer (?) som har kört Enduro i skogen ganska nära där jag bor. 


Jag frågade om det skulle gå bra att vi red på stigarna som de kört upp och det gick JÄTTEBRA! 


Så idag gjorde jag slag i saken. Kilometer efter kilometer på stigar brant upp, brant ner, stock, sten, surhål, stubbar och rötter,  YOU NAME IT. 


Lyssna på flåset på Atlas....


Det hoppet red jag rakt på men det som kom efter var nog dubbelt så högt så jag fegade ur och red en liten omväg. 


:):):):)




Av nelliesmamma - 8 december 2016 19:24


Det är otroligt roligt att träna för Madde.


Det är inte bara att hon vet exakt vad vi behöver.
Det är inte bara att hon ser alla nyanser i ridningen.
Det är inte bara att hon kan ta mig och alla mina frågor med ro.
Det är inte bara att hon kan förklara grunden/nutid/framtid så att jag får förståelse för det vi gör.
Det är inte bara att hon förstår min häst och hans begränsningar.
Det är inte bara att hon ger kredd precis när jag känner att jag gör rätt.
Det är inte bara att hon kan se min häst och hans styrkor.
Det är inte bara att hon kan rätta till mina misstag på ett enkelt sätt.

Varje gång jag åker dit tänker jag:
Äh, jag fattar verkligen inte vad jag har här och göra. Jag kan inte tillräckligt mycket för att kunna ta till mig det som sägs och vad som ska göras. Men efter träningen -då är det såååå lugnt och skönt i kroppen samtidigt som jag bara vill hoppa runt och dansa med Madde, som en hel tok.

Jag känner en nära nog eufori när jag lämnar ridhuset.

Det måste upplevas.

Jag bara äääälskar det!!

:):):):)

Av nelliesmamma - 24 november 2016 23:06


Idag var det träning för Madde Thorvaldsson i Silverhallen. INGEN vet hur mycket jag har längtat till den här kvällen. Jag har missat MASSOR.

Jag var "tvungen" att gå på KHK.
Det blev f-k-ng snöstorm
Gaaaah jag trodde att jag skulle bli GALEN.

Men långt andetag. Andas ut långsamt. IDAG ÄNTLIGEN!!

Jag har problem med mig.

När inte Atlas gör som jag vill med små hjälper så tror jag att han inte förstått...

Förlåt då....

Idag satt jag med våt blick och tittade på när Liza red dagens övning.

(Suck tror Madde att Atlas och jag ska klara DET DÄR)

Sen när det var vår tur så tänkte jag att NU JÄVLAR GÖR DU DET JAG BER ANNARS SATAN SKA DU FÅ KÄNNA VAD EN SPORRE KAN GÖRA!!!

Han var så DUKTIG tills han tyckte att "nä tyvärr jag är klar med den här övningen" och jag bara :NÄÄÄ jobba vidare!

Då kommer det!

Har du hört en häxpipa? En sån där PYTTERAKET man skjuter på nyår. En tokrosa liten rackare. MIIIIIP!!

SÅ låter han och sen så tror han att han bockar järnet...

Madde pratade lite "öppet" innan om den där rädslan många har att "RIDA FULT"

JAG VILL INTE RIDA FULT! Med full sporre, övertydliga tygeltag, sitta som en grobian, förtydliga YTTERLIGARE med både tjo och tjim....

Men idag gjorde jag det...

Nu kommer tårarna lite. Tårar av stolthet för att jag VANN! Jag kunde rida SNYGGT sen. Med lätta tygeltag, INGEN skänkel och bara berömmande ord kom över mina läppar!

Jag fick massor av pepp för min seger idag. Atlas är SÅÅÅ snäll, rar, duktig och härlig. Men han är en TUFF JÄVEL. Men jag ska vinna över hans tuffa sida. Han och jag ska tillsammans gå segrande ur den här striden.

Rond 1 i matchen sluta tro att du rider unghäst han är lixom SJU slutade med två lyckliga själar.

Madde I lav jo.

:):):)

Av nelliesmamma - 23 november 2016 22:40


Jo, det har varit en helkväll på ridbanan och det har gått OFÖRSKÄMT bra med båda hästarna.

På Flicka ökade jag bara dosen av allt.

Sen var det en sak som jag har tänkt mycket på. Hon låter MIG lyfta bakhoven, och jag får hålla den hur mycket jag vill men HON lyfter inte hoven eller håller den uppe.

Sååååå.....

Jag knackade med min fot på sidan av karleden tills hon lyfte hoven och DÅ höll hon den uppe själv!

Ja, det behövdes typ tre repetitioner på varje sida, sen var det fixat. Nu kan jag ju knappt vänta tills imorron för att få veta om hon har lärt sig - eller om vi behöver repetera mera.

Jag skrattade länge inombords för att jag inte har märkt av det problemet innan! :):):)

FÖRVÅNAD är ordet. Hur kan allt gå så j-a enkelt?

Kom ihåg att länka hit sen när jag går på pumpen med Flicka. Jag vet att jag kommer att göra misstag, och då kommer problemen som ett brev på posten som man BRUKADE säga...

Atlas har inte klippet i kroppen kvar efter den ofrivilliga vilan. Jag valde skritt och trav idag eftersom vi ska till Silverhallen och rida för Madde imorron. Men allt jag bad om fick jag. Och det som inte blev klockrent kunde jag enkelt fixa till med lilla dressyrspöt.

Jag har inte behövt spö sen jag minns inte när? Men precis som tidigare så räcker med att jag har spö i handen...

Längtar tills imorron när vi ska till Silverhallen.

Jag har jobbat satan en tid. Nu går jag ner i timmar några dagar. Nästa vecka åker jag med chefen till El Stockholmo för det årliga höstmötet.

(Många hundratals trafiklärare på samma ställe. Föreläsningar och underhållning om vart annat)

:):):)

Av nelliesmamma - 21 november 2016 22:36


Jag har ett tydligt uttalat delmål, jag ska sitta på Flicka i maj.

Nu var det ett tag sen jag körde ett pass med henne, men idag så....

SJUK HÄST??

Jag sackade ut henne med jackan, även på huvudet, jag lät jackan glida av från ryggen och rumpan så att den dråsade i marken. Noll reaktion.

Körde flytta fram, bak, lyfta fötter, skritt, trav, galopp, vända. ALLT med mindre tryck och bättre svar. Och FLER repetitioner.

Host... Allt var bättre än just att lyfta bakfötterna...

Ja, det var ett bra pass, jag passade på att tränsa mä, och hon fick gå nåt varv med tränset på sig (första gången) ungefär som "IQ- kan tugga toy och gå på en gång" som Uggla sjöng.

Alltså det gick mycket bra. Jag ska visa henne sadeln nästa gång.

Nöjd.

Atlas fick köra ett kort pass lös på banan. HAN ville höja ribban och galoppera på en 10-metersvolt. Det tackar jag för.

Sen tog jag korta linan och travade liten volt med flytta rumpan utåt. Han blev klippt slut på nolltid så det tog nog där det skulle.

Jag kunde inte bli mer nöjd med mina hästar idag!

Gotta lööööv them.

:):):)

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Nelliesmammas gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se