Nelliesmamma

Alla inlägg under oktober 2017

Av nelliesmamma - 30 oktober 2017 22:37


Det är höstlov den här veckan, det vet jag mycket väl.

Trots det satt jag i morse och väntade på skoltaxi.

Varför gör jag sånt hela tiden?

Som tur var ringde jag en annan mamma på taxins rutt och frågade om taxi varit hos henne än....

Fia: Men snälla Helen det är HÖSTLOV!!

Jag fick en sån vansinnig panikångestattack så det liknade ingenting. Jag hyperventilerade och RUSADE in i huset för att byta till jobbkläder. Där satt jag i stallkläder och trodde att jag hade all tid i vääärlden.

Jag hade halka idag, och det finns verkligen inte utrymme för att komma försent.

Jag vet inte hur det gick till. Men jag kom fram i god tid.

Jag kör inte för fort, punkt slut. Ni som känner mig vet vilken förlust som Nellies pappa gått igenom. Inga fler olyckor tack.

Exakt hur det där gick till vet jag ej. Emellanåt kändes det som om jag var i en sån där mardröm där man kämpar och kämpar men aldrig kommer fram till målet. Ibland kollade jag på klockan och undrade WHAT? Är inte klockan mer???

Bilen hann till och med bli både ?tvättad? och dammsugen. När jag kom fram till trafikskolan insåg jag exakt hur bristfällig den där tvätten blev...

Men JAG hade inte fått nånting, inget the, ingen mat med mig, ingen mascara (WHAT) no nothing.

Men det gick JÄTTEBRA allting idag. Utan iPad och allt!!

Var nöjd med.....allt som livet ger och allting som du kring dig ser. Glöm bort bekymmer sorger och besvär. Var glad och....nöjd för vet du vad? En björntjänst gör ju INGEN glad. Var nöjd med livet som vi lever här.

Jag ÄR nöjd med livet som jag lever här. Men en och annan justering är på sin plats. Tex har jag börjat att äta bättre. NU ska jag gå och lägga mej, och imorron blir det träning.

:):):)




Av nelliesmamma - 21 oktober 2017 19:19


Jag skrev en kommentar på ett inlägg på FB häromdagen. Jag insåg när jag läste igenom den att jag just hade beskrivit mina innersta tankar i det här ämnet, därför använde jag den i ett eget inlägg på både Insta och FB.

Min dröm är att om ett år och alla år i framtiden när den här dyker upp som "minne" så har vi tagit ett steg ytterligare mot ett samhälle där kvinnor och män behandlar varandra med respekt och kärlek.

Här kommer mitt inlägg.

Till alla män. (och Elisabeth Höglund kan gott läsa och lära)

Du är man. Det spelar kanske ingen roll hur jag/vi än försöker förklara för dig hur det är att vara kvinna.

På vilket sätt vi behandlas och hur vi förväntas vara från den dagen vi föds.

Många män menar att vi kvinnor måste tåla att bli skojade med. Men kom igen. Du har tydligen ingen ANING om hur män beter sig mot oss kvinnor? Den här kampanjen #metoo har fått någonting i rullning som är MYCKET gynnsamt för alla kvinnor i hela världen.

Senast idag läste jag hur Margot Wallström vittnade om att även på EU-toppmöten blir man TAFSAD på under bordet vid middagar. Alltså FATTAR du vad det är vi pratar om här?

MIN rätt till MIN kropp. DIN förbannade skyldighet som man att ge fan i att röra, eller för den delen kommentera min kropp om jag inte bett om det.

Det handlar inte om "enstaka skämtsamma kommentarer" Det handlar om att inte bli lämnad ifred, att konstant bli erbjuden både det ena och det andra av det sexuella slaget, få dickpicks, bli tafsad på, och kronan på verket....

Våldtäkt, du måste ju vara läskunnig. Du måste veta hur många våldtäkter som genomförs bara i Sverige, och dessutom vilken låg procent av våldtäktsmännen som blir dömda?

Det här är ett så stort problem att det inte går att överblicka. Men vi, var och en av oss har fått ett gyllende tillfälle att påbörja en förändring.

Redan bland våra små barn. Det är inte "gulligt" att bli dragen i håret eller bli knuffad på. Det är så SJUKT att en flicka i skolåldern ska lära sig att STÅ UT med det så "slutar han ska du se".

Grabben i fråga går fri. Men flickan som blir utsatt ska "stå ut" och sen rullar det på. Jag har redan berättat lite om hur det är att leva som kvinna.

Om du fortfarande inte förstår hur viktig den här kampanjen är så ger jag upp. Och jag hoppas och tror att andra män är mer mottagliga för vad det här handlar om.

Att de förändrar sitt beteende eller slutar att stillasittande se på när de ser andra män bete sig som svin mot en kvinna. Tack för ordet.

Vi.
Jag
Du
Alla

Vårt ansvar att dra vårt strå till stacken.

Nu KÖÖÖR vi!!

:):):)

Av nelliesmamma - 14 oktober 2017 23:56


Jag fick den brighta idén att sätta Donna och Bella på gräsmattan isf att ge eftermiddagshö. Det fungerade toppen tills jag glömde bort dem.

De letade upp en lucka och kom över på andra sidan vägen - till Atlas och Flicka.

Vid ca 22 när jag var som mest uppe i min städning insåg jag att ALLA FYRA hästar var ute och sprang på vägen.

[Bild]


Flicka är underbar på många sätt men hon har lärt sig att öppna grinden. Suck! Jag måste lösa problemet pronto!!

Jag hade sånt flyt att ALLA fyra hästarna brallade in i grannens hage (som inte används) Allt jag behövde göra var att stänga grinden och sedan ta en häst i taget hem (nattsvart me pannlampa)

Nu ska de få sen kvällsmat allihopa. Sen ska vi se om vi inte ska sova hela bunten.

:):):)

Av nelliesmamma - 14 oktober 2017 23:03


Idag var det dags för mig att examinera mina första två mopedelever. Det var något alldeles extra.

Jag minns så VÄL min första B-kortselev. Jag minns hur DUKTIG jag tyckte att jag var. Jag vette fan om jag hade anställt mig själv dock. Hahaha. Jaja, så är det väl med alla yrken tänker jag. Det är först när man är riktigt bra på det man gör som insikten kommer. Fan vad mycket jag har att lära. :):):)

Idag kom insikten ganska tidigt. Jag vet EXAKT vad målet för eleven är, men hur kommer denne dit på bästa sätt? Här finns mycket för mig att jobba på och det är härligt! Jag har varit nojjig över att jobba med 15-åringar, men de är verkligen helt fantastiska.

Och sååå roligt när elevens "alla" mopedburna vänner väljer att haka på oss. Jag ville bara gapskratta rakt ut, men det gick ju inte, jag var uppkopplad per telefon så eleven hörde varje andetag/ord jag tar...

Sen var det det där med att vila, att ha lite ledigt.

När jag kom hem så blev det kyckling och grönpeppar. Och ett glas vin.

Efter att jag kollat på Tyler Henry blev jag eledig. Jag bestämde mig för att röja upp i huset. Det är nog ingen underdrift att det börjar likna en sanitär olägenhet. Hahaha, vindskydden där hästarna bor är rena och fina. Men huset?

Ja, nu visar jag upp badrummet. Den plats där jag spenderar minst tid och det är oxå den plats i huset som först havererar när det gäller städning. Där har jag knappt lagt två strån i kors ikväll. :S Jag har skrapat undan tvätten från en yta och dammsugit där. Alltså jag dööör.


Hallen och köket är skrubbat, men resten har jag bara dammsugit. Alltså kolla rummet. Jag brukar få FNATTET på skit som ska ligga överallt. Men under vardagsrumsbordet är det nån slags krigszon?


På väg hem från jobbet lyssnade jag på Mix Megapol, de spelade E-type med True Believer. Sååååå, hela kvällen har jag lyssnat på ALLA hans låtar på högsta, han är fortfarande på. Hans musik har hjälpt mig igenom svåra tider tidigare i livet. Det blev lite flashbacks ikväll. Hoppet är det sista som lämnar kroppen, så jag tänker att jag ska komma igång med mat/träning/vila.


Kom inte och säg att jag inte vet hur man spenderar en lördagskväll?

:):):):)

Back in the loop med E-type.

Over änd aut.

:):):)

Av nelliesmamma - 11 oktober 2017 23:00


Jag är ju oxå en idiot.

Du vet när jag slog mej på bröstet och sa: Nu blir det andra kanelbullar. Nya arbetstider, ordning och reda med maten och allt!!

Visst.

Jag jobbar inte alls sådär långa pass lika ofta. De ska successivt bort helt och hållet ur mitt liv. Och jobba 7 dar i veckan har jag bara gjort två gånger på ett år. Jag kallade det återfall.

Men nu har omständigheterna gjort att jag jobbat för mycket igen. Det är SÅÅÅ kul när jag är där, men det känns tungt när jag kommer hem. Nu trillar tårar av hopplöshet.

Idag red jag Atlas på ridbanan för första gången på ett tag. Han gick sååå bra! Och det var kul. Men inte jättekul. Jag är t o m rädd för att åka till träningen imorron. Jag kan verkligen inte förklara. Jag vill träna men jag känner mig som ett tomt skal på samma gång.

Jag är rädd för första gången på länge.

Idag hade jag ett samtal med Viola på telefonen. Hon berättade om en uppkörning som hon hade idag. Hon sa att Xxxxx gjorde ditt och datt och bra och dåligt och hit och dit. Jag kunde inte komma på vem Xxxxx var. Det var helt blankt. Långt efter hon lagt på kom jag på vem det var. Det var en elev som jag kört med, haft teori med, riskettan, halkan. Jag visste mycket väl vem det var. Jag har även kört med hens syskon. Men där och då var det helt blankt.

Ungefär då blev jag rädd.

Ska jag aldrig lära mig?

Om inte jag kan ta hand om mig, vem ska då göra det?

Jag har goda vänner som drar i handbromsen åt mig när det blir för mycket.

Som nu.

Men jag vill lära mig att bromsa själv.

Sätta MIG först.

Nu har jag trollat fram ledigt fredag, söndag och måndag. Jag måste lyfta fokus dit om jag ska klara morgondagen.

Och jag vill lära mig att jobbet inte är allt. JAG är allt. Nellie är allt. Hästarna är allt.

Jag MÅSTE lära mig att jobbet inte är allt. Om jag ens ska överleva.

Nu ska jag försöka sova.

:S:S:S

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Nelliesmammas gästbok


Skapa flashcards