Ja, den här helgen har varit helt magisk. När jag körde ner till Åhus i fredagsmorse på min enda semesterdag på hela sommaren - då lovade solen mycket...

Hela fredagen var en enda lång underbar sommardag....

Med sol, beachhandboll och bara glida runt...

Vi spelade mot variterat motstånd och presterade oxå därefter. Jag är inte helt säker på att tjejerna ser mönstret... Duktiga försvarsspelare och man blir stillastående för man blir uppfångad i rätt sekund. Man kommer liksom inte till riktigt!!! När försvaret är lite sämre, då jävlar i min lilla låda vad det går undan och det bara SVISCHAR till i nätet!!!

Jag fick förresten lära mej nånting nytt!! SÄLEN. Man står i en ring och kastar bollen till varandra, och man ska kasta sig upp och fånga bollen i luften och sen landa på magen som en SÄL. Det här är inget för oss över 20 så jag bara fotade...

Tossa som blivande säl...

Fia som blivande säl...

 Jojjo som blivande säl...

ALLA har blivit Sälar!!!

Nilla tog bussen från Norrköping ner till Sölvesborg där vi två bodde tillsammans i Anns lägenhet... OJOJOJOJ vilken VÅNING hon har!! Med en altan på övre plan med utsikt över havet. SHIT vad mysigt vi hade det Nilla och jag!!! Hon mötte mej med lax, salld och vin när jag kom hem för kvällen!!!

 Det blir nånting särskilt när man är på tu man hand, prata om allt och ingenting. Livet, döden och allt däremellan avverkas när man bara kopplar av och "bara är".

Nästa dag fick jag åter nytt hopp. Jag har ju ett mål att som Tomas Pettersson vara i mitt livs form när jag är 40. Jag menar att om han kan vara i sitt livs form i världseliten när han är 40 kan väl jag vara i mitt livs form i div 2-klassen. Helt logiskt för mej.

Men sen kanske det börjar gå utför???  Men NEEEEEJ, kolla in den här killen. Tjena han är LÅÅÅÅNGT över 40, om inte till och med en bra bit över 50 och jag skojar inte. HAN STÄNGDE SITT MÅL!!

 Och han har No 1 oxå...som en målvakt ska...hihihi

Ja, det är härligt med folk som gör som de VILL och inte som de tror att omvärlden förväntar sig!!! Go go go!!!

Sen var det dags för kändismatcher, och jag trackade inte NÅN och frågade om autografer, men jag fotade så många jag kunde!!!

 Sara Eriksson

 Johan Pettersson.

 Karin Isaksson och Isabella Guldén

Vår alldeles egna Ia Olsson och Sara Holmgren. Ia som tog en straff OCH returen för självaste Isabella Guldén....

 Lövet, som dagen till ära faktiskt gjorde en match i MÅL, och gjorde det med den äran!!!

 Och kanske störst av dem alla:

Ja inte Staffan Olsson, utan HARRY BOY som OXÅ var med och spelade. SHIT vad den hunden hade KUL när alla andra jagade honom. Den enda som blev lite lessen var nog bollen, för den blev alldeles platt!!!

 Sen har vi det lite yngre gardet, med Blitznak.

 Ja, Blitznak är väl från Alingsås eller nåt, men Båverud - han är från Hammarby, honom har man sett i nåra finaler nu....

Jag kan säga att jag känner mej betydligt mer "hemma" i Ronneby efter den här helgen. Det blir alltid lite "mer" lagkänsla när man kommer iväg. Nu var ju inte jag med på campingen och partade hela natten med tjejerna, MEN hela stämningen över lag blir SKÖNARE när man är iväg på turnering. Nästa stopp blir ju Lysekil den 14-16 Augusti. Ser fram emot det, ska bli skönt att få spela lite riktig handboll. Det var inte igår.

Ibland känns det som om man tappat stinget....har man blivit knäckt i alla fall??? När två tränare på raken dissar en så brutalt kan väl vem som helst få en svacka??? Men sen så tänker jag att va fan, det här kan jag och det ska jag visa en och annan i den här serien.....pulsen bara RUSAR när jag tänker på det!!!

Jag är på god väg att uppnå mitt mål - med att vara i mitt livs form. Så stark som jag är nu har jag inte varit på länge. Jag har tränat lugnt och metodiskt i TVÅ år för att bli starkare UTAN att sabba ryggen. Det har gått jättebra!!  Jag är jättenöjd med hur jag kunnat öka träningsdosen regelbundet, UTAN att passera gränsen för vad ryggen tål.  Katarinadoktorn påstår att jag ska kunna springa i framtiden. Och det kanske stämmer för jag kan ju faktiskt GÅ 4 km utan att få det minsta ont....så när mina 20 kg är borta...kanske kanske. Med samma beslutsamhet som hittills ska det nog inte vara några problem!!!

Jag ska dryfta en skandal. Ett handbollslag i Blekinge åkte till Åhus och spelade UTAN att fråga lagkaptenen om denne ville vara med och spela. Jag behöver inte gå in på hur den lagkaptenen mår.... D-Å-L-I-G-T!!!!!!!

Att man kan bete sig så mot en spelare. Men det är klart, det var inte första gången man dissade en spelare i sitt eget lag. BLÄ, jag får ont i magen när jag tänker på det!!!

...

 

Anne

22 juli 2009 12:35

Härligt i Åhus som vanligt!Kanske ska ta och åka upp till Lysekil och kolla på er när ni ska spela där.Och självklart så kommer du att nå ditt mål.Alla vet ju hur målinriktad du är.Bra jobbat!

 

Nelliesmamma

22 juli 2009 15:16

Tack Anne!!
Jag ser VERKLIGEN fram emot att träffa dej!!

 

okunnig

22 juli 2009 19:29

Är man lagkapten även när säsongen är slut?

 

captiano

23 juli 2009 09:10

Enligt min åsikt är man lagkapten tills man lämnar truppen eller annan utses! eller

 

Nelliesmamma

23 juli 2009 09:43

Okunnig: Grattis, the bottom is nådd. Du har vunnit en brödrost.

Capitano: Eller Spykan, eller vem det är. Ja, ungefär så är det ju...

 

Marianne

25 juli 2009 21:18

Den som dissar en lagkamrat dissar samtidigt sig själv. Har man valt att spela i ett lag så ska man respektera för sina lagkamrater.
Ha det gott. Kram
PS fina foton DS

http://www.ekoxenskennel.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...