Idag är det lite av sorg här i Viö. En tragedi utspelade sig på min altan idag, det var blodigt, grymt och händelsen skar djupa sår i mitt hjärta.

Bäst jag låg i hammocken och läste en bok så hörde jag hur det PEP bakom mig. Det var inte nåt litet sött PIP, det var en PIP som gällde livet eller döden...

När jag vände mig om insåg jag att min fina katt Thomas O´Malley hade fångat en fågelunge och fågelungen kämpade för sitt liv. Jag gick genast fram för att se om det fanns något som jag kunde göra för att stoppa massakern, men icke. Kissen hade bitit sönder båda ögonen så det var bara två blödande hål där ögonen en gång varit. Jag RÖT åt katten att han skulle äta upp fågeln GENAST annars skulle jag minsann ha ihäl den själv. (och jag bjuder inte mina katter på nydödade fågelungar, det skulle han ha klart för sig)

Här skulle inte nån fågelunge vara nån leksak åt en katt på MIN altan. Om katten leker med halvdöda möss eller fågelungar ute i skogen kan jag inte påverka, men på MIN ALTAN beter vi oss civiliserat, dödar ev offer jävligt snabbt och sen äter vi upp maten...

Katten fattade troligen inte ett ord av vad jag sa, men han tuggade av huvet ganska omgående så...

Hela fågelungen försvann ganska kvickt ner i magen på O´Malley, kvar fanns tre små fjädrar...

Suck, så är det här i världen. Äta eller ätas. Fy fan.

:(:(:(

Idag fick jag lov och äran att rida grannens GRANNA Quarterhorse. Det var verkligen skitkul.

Hörru, jag rider barbacka och kör "min grejj" men inte desto mindre gick pållen bra och några små tips kunde jag KANSKE ge för att gå små steg framåt i vissa avseenden. You'll never know.

SEN

Sen gick jag loss med åldermannen i Viö. En 18-årig travare som har piskskräck. "Han sparkar mot en vid longering" så SE UPP...

Han var SÅÅÅÅÅ duktig och gjorde precis A-L-L-T som jag bad om. Ett tag kändes det faktiskt som om jag var riktigt jävla BRA.

Men det var nog bara en chimär....

Jag döööör!

I och med att jag blivit uppsagd från jobbet så löser en försäkring i kollektivavtalet ut. Jag har blivit kopplad till trygghetsrådet och de kan hjälpa till med MASSOR! Bland annat utbildning. Nu gäller det att hålla sig framme tänker jag, så nu ska jag åka på VARENDA utbildning som de låter mig gå. 

Idag var det starta-eget-kurs i Växjö och det var mycket intressant. Vi får se om det leder nånstans bara. Men huvesaken är ju att jag får nytt jobb, och det ser ju ljust ut som sagt. Lyckans ost, det är jag det! Haha.

:D:D:D

Japp, nu har jag gjort mina sista timmar på trafikskolan som jag har varit på de senaste åren. Haha, tänker inte ens skriva ut namnet på den. Det sista jag gjorde var en handledarutbildning, och trots att jag faktiskt inte riktigt kände mig manad att gå dit fler gånger så gav jag såklart järnet när det väl kom till kritan. I vanliga fall publicerar jag bara topp fem av mina egolappar eftersom det kan bli lite tjatigt för andra än mig själv att läsa  15-20 positiva kommentarer. Men den här gången ska du få läsa alla. Instruktionen lyder; Var det nåt som var bra så skriv ner det. Var det nåt som inte var bra, eller rent av DÅLIGT, skriv det. Här kommer dom:

Tack för den här tiden underbara kunder och elever. Nu väntar nya äventyr. Fortsättning följer. 

:D:D:D

Hahaha. 

Vi tar hästen till fästen...

http://lajkat.aftonbladet.se/11-anledningar-till-att-skaffa-en-hast-istallet-for-korkort/

Jag döööör.

Bara för att jag vet en som inte kunde rida hem från festen utan att någon ANNAN höll i tyglarna och ledde hen hem.

:D:D:D

Idag hände det grejjer. Jag säger bara det. Det finns snickare, sen finns det bra snickare, sen finns det bättre snickare, sen finns det Jocke. SHIT, han kan snacka - det kan han verkligen. Men bara så det framgår, han kan snacka eftersom han kan få jobbet gjort. Jag har inte sett nån så snitsig nånsin. 

Jag har renoverat hus sen den dan jag var 18, med hemmafixare, inhyrda snickare, bättre hemmafixare och ännu dyrare snickare. Men ALDRIG har jag sett någon liknande som Jocke. DESSUTOM svarar han på alla mina frågor under tiden som han jobbar. JAG VILL LÄRA MIG FÖRSTÅ. Jag vill inte lära mig att bli snickare, men jag vill förstå vaför han gör si och inte så...

Jag har jobbat 14 timmar om dagen i tre månader på mitt hus innan jag kunde flytta in. Nu vet jag att om jag fått hjälp/instruktioner/verktyg av Jocke hade jag gjort det på en tiondel av tiden. Nu går allt som en dans. Det är SJUKT att rätt kunskap och rätt verktyg kan göra en sån astronomisk skillnad...

Det som vi fått gjort idag hade tagit mig en månad, och det hade inte blivit i närheten av lika bra. Jag är så LYCKLIGT lottad här i livet... 

:D:D:D

Jag har en vän som är rädd att rida när det är vattensamlingar/sankt i marken. 

Det är jag oxå, men jag LITAR på min häst! Jag är mycket väl medveten om att det kan bli fel och att man kan gå ner sig när man rider MEN....

Igår när vi var ute och red kom vi till ett parti med lite vattensjuk mark. Jag ropade och tjoade, GÅ FRAM, kom igen, NU GÅR VI. Kompisen trodde jag pratade med MIN HÄST, men när hon fattade att jag menade henne.... Hahaha.

Första delen gick ganska bra men sen kom vi till ett parti som TILL OCH MED JAG var lite osäker på. Jag märkte direkt (men låddes inget) att hon blev helt paralyserad av skräck. (eeeeh, inte bra att förmedla till en häst) Jag ropade högt och tydligt vad jag gav för signaler till MIN häst när jag red över det kritiska partiet. Tex: Nu låter jag honom kolla, jag ber snällt att han ska gå fram, jag ger lång tygel och håller mig i hornet ifall han vill hoppa....

Sen vände jag mig om och jag såg en ryttare på väg in i panik. Jag T-O-T-A-L-S-K-R-E-K. 

TITTA PÅ MIG, BE HÄSTEN ATT GÅ FRAM, SLÄPP TYGLARNA, TITTA PÅ MIG, TITTA PÅ MIG, TITTA PÅ MIG!!

Gissa vad som hände? Japp, hon gjorde som jag bad henne. 

Den här tjejen har räddat mig till "livet" många gånger sen jag lärde känna henne för inte alltför länge sen. Det kändes jätteskönt att hjälpa henne över det här "oöverstigliga" hindret.  Resten av vägen hem tränade vi hennes häst att koppla av istället för att "halvtakta" vid skritt. 

Vänskap är att ge och ta. Jag har tagit ganska mycket på senare tid. Det känns bra när man plötsligt blir givaren.

:D:D:D

Det vet du.

När du är längst ner i svackan är det dags att GASA!

Då kan du komma ännu högre än du var innan du åkte ner...

:S:S:S