Vi har varit på träningstävling/träning Atlas och jag, så Flicka blev lite åsidosatt. Minst sagt. Om hon får säga det själv. Men jag körde ner Atlas på sommarbetet innan det blev dags för Flickas träning. 

Jag bestämde mig för att ta ner henne på ridbanan och släppa henne lös, hon hade huvet ganska högt eftersom Atlas var helt j-a borta.... som i försvunnen. :D

Det brukar hjälpa så mycket när de får bocka av sig eller springa av sig det värsta innan man sitter upp. 

Tjena. 

Jag kom lagom ner till ridbanan för att inse att en medryttare till grannarna borstade och snart skulle sadla för en ridtur på ridbanan, jag blev motad i grinn... Trist, men om jag inte gillar läget kan jag bygga egen ridbana. Punkt. 

Jag fick vända hem och sadla på Flicka hemma istället. (Nellie är med på tåget, annars hade det blivit skogen) Sen gick vi in i hagen och red lite slalom mellan stenar. Stop, Fram, Svänga för skänkel och tygel. Ett tag var det BARA UPPÅT OCH BAKÅT som gällde. Men ganska snart gick hon SÅ fint både slalom OCH runt stenar. 

Stoltheten vet inga gränser. Stolthetens tårar.... 

Hur saker utvecklar sig. När jag hade gått  hem, sadlat Flicka, ridit färdigt, lastat och körde ner till betet så hade medryttaren fortfarande inte kommit ut på ridbanan. Jag tänkte: Jag borde bett om fem minuter släppa Flicka lös på banan eftersom ingen var klar för att börja rida. SEN kom tanken. OM banan inte är ledig så är den inte ledig av en mycket bra anledning. 

Träningspasset i hagen var inte av denna värld. Det är inte säkert att ridpasset på ridbanan hade blivit i närheten av lika bra. 

Men Flicka är duktigt bra. :):):)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...