Idag skulle Lollo och jag ut och rida, eller ev ta ett pass på ridbanan.

Jag tog hästen i grimman och la alla mina grejjer i skottkärran så vi skulle kunna stå under tak och borsta/sadla hästarna. Regnet hängde i luften, milt uttryckt.

Lollo bara stog på sin altan och ropade: Helen! Det regnar! Vi kan inte rida förstår du väl???

Jag bara: Det regnar över. Kom nu!!

Då kom hon ut i stallet UTAN häst. Ideligen tittade hon ut och sa: Det SER du väl? Det regnar!!

Jag bara: Det regnar över. Hämta Ultra nu innan han blir genomsur.

Men icke. Jag blev skakad på huvet åt...

Men gissa vad?

Så fort Lollo gått in regnade det över. Jag red länge och väl.

Träningen kan jag kommentera såhär: Atlas är inte till salu för allt smör i Småland.

Vi gjorde 1-2-3
Vi gjorde Lussebågar
Småvolter med flytta rumpan
Fattningar på meddellinjen från både trav och skritt
Enkla byten på meddellinjen med rakt upp i GALOPP!!

Fatta? På grannens "smala" ridbana.

Och när jag skrittat av en sväng på grusvägen, borstat båda hästarna, stretchat Atlas, gett honom korn och plockat undan ALLA grejjer. DÅ kom regnet. Det kallar jag timing och en redig BONNATUR!!

Vet du vad jag såg på himlen när jag skrittade av? Ett hål i molntäcket i form av ett hjärta. Där såg jag en klarblå himmel.

Härlig kväll med min stjärna till häst.

Bild från FUN RUN.

:):):)