Det kan vara gamla vanor man dras med, eller som i mitt fall -det enda man kan!!

Jag har "alltid" haft unghäst. När gränsen för grunderna var lagda så gav jag upp. Jag lyckades aldrig med bytena, eller vad det nu var för nåt som jag inte kom vidare med. Jag sålde och köpte grön häst igen...

Jag har tävlat och jag kom aldrig sist.

Jamen UTSÄKTA att jag inte har ambitionen att vinna när det kommer till ridningen. Jag kallar det självinsikt. Jag har inte haft tid, ork, lust eller pengar för att komma till en vinnarrosett.

Men jag har haft utveckling år från år. Patetiska framgångar kanske, men det var MINA framgångar. På vägen har jag haft kul med mina hästar, både i skogen, på ridbana och vid löshoppning emellanåt.

Idag ramlade slanten ner. Jag har ALDRIG slutat rida unghäst, inte ens när hästarna vuxit upp och blivit mogna för större träningsbelastning.

Jag har alltid suttit med maximal eftergift på minsta lilla framgång. Jag har alltid varit nöjd med korta korta träningspass, eftersom jag har fått framgång med dem. Men framgången stagnerar, mina kunskaper tryter så jag ger upp och går vidare med nästa unghäst.

Jag hade bestämt mig redan innan, jag SKA utbilda Atlas, jag SKA starta i reining, jag SKA genomföra ett program utan att hamna sist.

Nu har jag en aning om vartåt jag ska gå vidare för att komma dit jag vill. Det känns så oerhört förlösande och jag blev med ens så lugn inuti.

Jag är på väg.

Åt rätt håll.

:):):)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...